Parter
Arbetsgivaren:
Arbetstagare:
1. Med beredskap avses tid då arbetstagaren på tjänstgöringsfri tid står till arbetsgivarens förfogande och är skyldig att vara anträffbar, för att efter kallelse infinna sig på arbetsplatsen eller efter besked på annat sätt via telefon eller dator åtgärda sådana problem som kan åtgärdas på distans.
2. Ett beredskapsschema ska fastställas i god tid innan schemat träder i kraft. I normalfallet bör beredskapsschemat vara fastställt och meddelats arbetstagaren senast fyra veckor innan schemat börjar gälla.
Ett beredskapspass får normalt inte omfatta mer än 7 dagar i följd och normalt inte schemaläggas mer än en gång per månad för en enskild arbetstagare.
3. Den som har beredskap ska kunna infinna sig på arbetsplatsen eller annan av arbetsgivaren angiven plats inom två timmar räknat från den tidpunkt då kallelse via telefon eller mobiltelefon utgått.
4. Arbetstagare som fullgjort beredskapspass har rätt till ersättning i form av ledighet eller ekonomisk kompensation (beredskapstillägg) och ges i den form arbetstagaren önskar, såvida inte arbetsgivaren av verksamhetsskäl beslutar annat.
5. Beredskapstillägg utgår med X kr per timme för beredskap som fullgörs mellan kl.18.00 på fredag och kl. 07.00 på måndag.
6. Om kompensation för fullgjord beredskap ges i form av ledighet är tidskompensationen X/10 av beredskapstiden.
7. Beredskapstillägg eller kompensationsledighet utges inte för tid som räknas som arbetstid. Antalet timmar för beredskapstillägg/beräkning av kompensationsledighet ska således minskas med faktisk och tillgodoräknad arbetstid som infaller under beredskapen.
Om den som fullgör beredskap måste infinna sig till tjänstgöring betraktas detta, även i de fall då arbetstagaren har förtroendearbetstid, som övertid. Övertiden räknas från den tidpunkt då meddelandet erhölls till dess att den anställde återvänt till hemmet eller den vistelseplats på vilken han/hon befann sig när meddelandet erhölls. Övertidsersättning utgår också för tid för information och rådgivning (utöver enstaka kortare telefonsamtal) som arbetstagaren under beredskapsperioden står till tjänst med via telefon eller utför arbete på distans utanför arbetsplatsen. Om den anställde behövt infinna sig på arbetsplatsen utgår dock alltid ersättning för minst 3 timmars övertidstjänstgöring.
Veckovila och dygnsvila
Enligt arbetstidslagen ska arbetstagare ha minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar (veckovila). Beredskapstid räknas inte som veckovila utan såväl arbete som beredskap bryter veckovilan. Det åligger arbetsgivaren att tillse att veckovilan läggs ut.
En arbetstagare har vidare rätt till sammanhängande dygnsvila om minst 11 timmar för varje 24-timmarsperiod. I motsats till veckovilan räknas dock beredskapstid under vilken arbetstagaren inte behöver arbeta som vilotid. Beredskap bryter således inte dygnsvilan. Dygnsvila bryts endast om arbetstagare inträder i tjänstgöring.
Närmare regler om veckovila och dygnsvila framgår av arbetstidslagen (1982:673) 13,14 §§. Om arbetstagare som fullgör beredskap behöver infinna sig till tjänstgöringspass som inleds och avslutas under tid som infaller mellan kl.00.00 och kl. 05.00 ska arbetstagaren vara befriad från tjänstgöring fram till tidigast kl. 12.00 samma dag såvida inte detta medför synnerlig olägenhet för verksamheten.
Ort den
___________________________________
Namn
Ort den
___________________________________
Namn