Företagets huvudsakliga verksamhet utgörs av kemikaliehantering och de erbjuder även kunderna tillgång till en stor databas innehållandes fakta om kemikalier. Tre tidigare anställda vid företaget startade ett nytt företag som bedrev konkurrerande verksamhet med det ursprungliga företaget. Det hela utmynnade i en stämning gällande röjning av företagshemlig information.   

Det nya företaget som de tre tidigare anställda startat tillsammans med tre andra personer hade även dem en databas med fakta om kemikalier som de, precis som det ursprungliga företaget, erbjöd sina kunder tillgång till och häri bestod den konkurrerande verksamheten.

Enligt tingsrättens sätt att se på saken så rådde det inga tvivel om att det ursprungliga företagets databaser och datasystem var att betrakta som affärshemligheter. Tingsrätten ansåg dock inte att det ursprungliga företaget kunnat påvisa att det nya företaget använt sig av deras affärshemligheter i utvecklandet av sitt system då de båda systemens likheter inte ansågs tillräckligt betydande.

Tingsrätten kunde också konstatera att det ursprungliga företaget inte hade lagt fram några bevis som tydde på att deras tidigare anställda och numera konkurrenter skulle ha delat med sig av material som kunde ses som företagshemlig information. Det nya företaget hade även anlitat ett marknadsföringsbolag vilket tydde på att de rimligen inte skaffat sig tillgång till kundlistor från det ursprungliga företaget.

Tingsrätten avslog därför det ursprungliga företagets stämning. De fick i och med detta betala de nästan sju miljoner i rättegångskostnader som uppstått för det nya företaget.

Önskar ni juridisk rådgivning och/eller konkret juridisk hjälp så är ni välkomna att kontakta oss på telefon 070-732 30 82.

GDPR trädde i kraft i maj i fjol och sedan dess så har säkerhetsincidenterna duggat tätt. Den mänskliga faktorn ligger bakom de allra flesta av de tusentals säkerhetsincidenter som skett, kan Datainspektionen slå fast.

Den 25 maj 2018 så trädde GDPR i kraft. GDPR medförde en skyldighet för verksamheter, privata såväl som offentliga, att omgående kontakta Datainspektionen i händelse av att en så kallad personuppgiftsincident har ägt rum för att meddela detta.

Med en personuppgiftsincident avses att personuppgifter exempelvis förstörts, förlorats eller stulits vilket då även är att betrakta som en säkerhetsincident. Sådana incidenter kan i sin tur medföra risker för exempelvis bedrägerier och identitetsstölder och därför måste Datainspektionen kontaktas inom 72 timmar från dess att incidenten uppdagats.

Datainspektion har nu tagit fram en rapport som visar att de mottagit 2 262 anmälningar som rör personuppgiftsincidenter från dess att GDPR trädde i kraft den 25 maj 2018 fram till och med den 31 december 2018. De flesta av dessa anmälningar rör e-post eller fysiska brev som av misstag skickats till fel mottagare vilket har medfört att personuppgifter hamnat fel.

Den mänskliga faktorn ligger bakom mer än hälften av dessa incidenter. Lite mer än 300 incidenter beror på att uppgifter stulits och omkring var sjunde incident beror på det som kallas för antagonistiska angrepp.

De generella rekommendationer som Datainspektionen lämnar som ska syfta till att förhindra att incidenter äger rum består bland annat av att alltid säkerställa att rätt mottagare angivits innan e-post eller fysiska brev skickas, att den som skickar alltid använder sig av dold kopia då utskick sker till fler än en mottagare och slutligen att kryptering används. Krypteringen avser främst information och e-post av känslig karaktär som lagras på exempelvis mobiltelefoner och bärbara datorer, alltså portabel media.

Andra saker som Datainspektionen poängterar är vikten av att organisationer av alla slag måste ha väl utarbetade rutiner som borgar för att it-behörigheter tilldelas på ett korrekt sätt samt att filer och länkar som skickas från okända avsändare aldrig öppnas.

Datainspektionen vill slutligen poängtera vikten av att kontinuerligt utbilda personal för att med hjälp av detta och andra insatser höja personalens medvetenhet och kunskap. Datainspektionen menar att detta är särskilt viktigt då den största delen av incidenterna har att göra med den mänskliga faktorn.

Om ni har frågor om GDPR eller är i behov av juridisk rådgivning och/eller konkret juridisk hjälp med ett ärende som rör GDPR så är ni alltid välkomna att kontakta oss på 070-732 30 82.

Sex månaders uppsägningstid anses skäligt då en vd sägs upp. Arbetsdomstolen anser nu att samma uppsägningstid är skälig då en vd säger upp sig själv. Med anledning av detta så förbjuds nu en vd i Malmö att bedriva verksamhet som konkurrerar med den revisionsbyrå han är vd för. Bryter vd:n mot detta förbud så åläggs han med vite. 

Mannen var vd samt delägare i Revisorsgruppen i Malmö. Den 11 december 2018 så blev mannen uppsagd med sex månaders uppsägningstid. Lite mer än en vecka därefter så sade mannen, med omedelbar verkan, upp sig själv. Mannen hade inte skrivit något anställningsavtal med Revisorsgruppen. Revisorsgruppen menade dock att sex månaders uppsägningstid vore skäligt – mannen hade en annan syn på saken och hade omgående startat en ny revisionsbyrå.

Mannens tilltag föranledde att Revisorsgruppen tog ärendet till tingsrätten med krav på att han skulle förbjudas att bedriva verksamhet som konkurrerade med Revisorsgruppens under den sex månaders långa uppsägningstiden. Revisorsgruppen begärde även vite på två miljoner kronor om mannen inte rättade sig efter detta.

Enligt tingsrättens sätt att se på saken så är det absolut så att sex månaders uppsägningstid är praxis då en vd blir uppsagd. Tingsrätten ansåg däremot inte att det var skäligt med sex månaders uppsägningstid då en vd säger upp sig själv. Tingsrätten hade förståelse för att det var av vikt för Revisionsgruppen att vd:n hade tid på sig att ordentligt avveckla och överlämna sina arbetsuppgifter men menade samtidigt att det var orimligt att detta skulle behöva ta sex månader.

Angående Revisionsgruppens påstådda behov av konkurrensskydd så ansåg tingsrätten att behovet av detta absolut fanns. Tingsrätten pekade dock på att eftersom detta inte reglerats i ett anställningsavtal, vare sig genom en konkurrensklausul eller genom uppsägningstid, så gick det inte att påverka uppsägningstidens längd för att på så vis ta hänsyn till Revisionsgruppens behov. Revisionsgruppens krav om konkurrensförbud avslogs därför av tingsrätten.

Revisionsgruppen tog då ärendet vidare till Arbetsdomstolen. Tvärtemot tingsrätten så ansåg Arbetsdomstolen att sex månaders uppsägningstid då en vd säger upp sig själv visst är skäligt, givet att annat inte avtalats. Vad gäller den konkurrerande verksamheten som vd:n dragit igång under pågående uppsägningstid så förbjuder Arbetsdomstolen vd:n att bedriva denna innan juni 2019. En underlåtelse från vd:n att följa detta ska kunna leda till ett vite om 500 000 kronor.

Önskar ni rådgivning kring arbetsrätt och/eller konkret hjälp med ett ärende som rör arbetsrätt så är ni välkomna att kontakta oss på telefon 070-732 30 82.

Stockholms Elbolag AB ansökte om att registrera varumärket ”Skånes Elbolag” men fick avslag på sin ansökan av Patent- och registreringsverket (PRV). De fick även avslag på sin överklagan av Patent- och marknadsdomstolen (PMD). Anledningen till avslagen var logotypen som ansågs vara förväxlingsbar med det lilla riksvapnet. 

Stockholms Elbolag AB:s ansökan om att registrera varumärket ”Skånes Elbolag” avslogs av PRV i maj 2018. Tanken med varumärket var att använda detta för att distribuera förnyelsebar energi. En del av den figur som varumärket bestod av utgjordes av tre stycken jämsides placerade öppna gula kronor.

Den motivering som PRV gav till avslaget var att figuren som varumärket bestod av var förväxlingsbar med det statliga lilla riksvapnet som skyddas enligt lag. Det lilla riksvapnet består även detta av tre stycken öppna kronor, dock i guld.

Stockholms Elbolag AB valde att överklaga PRV:s avslag till PMD. Enligt Stockholms Elbolag AB så var det inte rimligt att märket de försökt registrera kunde anses utgöra en heraldisk efterbildning av det nämnda lilla riksvapnet och de hänvisade till artikel 6 i Pariskonventionen. Med anledning av detta så menade Stockholms Elbolag AB att det ”torde därför vara omöjligt att det sökta märket skulle kunna vilseleda konsumenter att tro att sökanden har en direkt koppling till svenska staten eller på annat sätt verkar genom ett offentligt uppdrag”.

PMD menade att begreppet ”heraldisk efterbildning” motsvarades av det i varumärkeslagen förekommande ”lätt kan förväxlas”. PMD menade dock vidare att det inte är ett krav att allmänheten ”får uppfattningen att det finns ett samband mellan det sökta varumärket och emblemet” för att en registreringsansökan ska kunna avslås, en uppfattning PRV inte delade.

Enligt PMD så ska det istället beaktas om genomsnittskonsumenten kan tänkas få uppfattningen att det sökta varumärket är en efterbildning av nämnt statsemblem, förekommande skillnader i heraldiska detaljer till trots, då det ska bedömas om det kan handla om förväxlingsbarhet.

Vad gäller själva placeringen av de öppna kronorna i varumärket så pekade PMD på att de kronor som förekom i varumärket hade avbildats bredvid varandra. De öppna kronorna i riksvapnet däremot är avbildade två över en. Med anledning av detta så menade PMD att varumärket därmed inte var ett direkt plagiat. PMD menade dock samtidigt att varumärkets koppling till riksvapnet hade varit otydligare om kronorna istället hade placerats över varandra, en och en.

Vad gäller färgen på kronorna så konstaterar PMD att riksvapnets kronor är i guld samt att varumärkets kronor är gula. Färgerna skiljer sig alltså åt men ligger samtidigt tillräckligt nära varandra för att det ska kunna anses finnas en ”tydlig färggemenskap”.

PMD:s bedömning av ärendet blir slutligen, de rådande skillnaderna till trots, att varumärket rimligen skulle uppfattas som en heraldisk efterbildning av lilla riksvapnet av den genomsnittliga konsumenten. Detta innebär att varumärket därför med lätthet kan anses vara förväxlingsbart med en statlig beteckning som enligt lag inte får användas av utomstående och med anledning av detta så avslår PMD överklagandet från Stockholms Elbolag AB.

Om ni är i behov av juridisk rådgivning och/eller konkret juridisk hjälp gällande ett ärende som rör immaterialrätt så är ni alltid välkomna att kontakta oss på 070-732 30 82.

Är du företagare och ska överta fordringar från en annan företagare?

Idag delar vi med oss av en mall för ett Avtal om överlåtelse av fordringar. Denna och alla andra mallar finns tillgängliga för nedladdning samt går att se i sin helhet här.

Om ni har frågor om mallarna eller är i behov av juridisk rådgivning och/eller konkret juridisk hjälp så är ni alltid välkomna att kontakta oss på 070-732 30 82.

I slutet av maj i år inledde Datainspektionen, DI, sin första granskning av hur företag, organisationer och myndigheter efterlever de nya riktlinjerna i den nya dataskyddsförordningen GDPR. Granskningen omfattar mer än 400 företag, organisationer och myndigheter.

General Data Protection Regulation, GDPR, trädde i kraft den 25:e maj i år. Denna dataskyddsförordning medförde en rad nya regler och riktlinjer för hur företag, organisationer och myndigheter ska hantera personuppgifter. DI har nu genomfört en första granskning för att undersöka hur väl dessa nya regler efterlevs. I denna granskning så har DI tittat närmare på hur väl mer än 400 olika företag, organisationer och myndigheter har anpassat sig efter de nya reglerna.

En del i detta nya regelverk består av att alla myndigheter samt många företag och organisationer, som hanterar personuppgifter, är skyldiga att utse ett så kallat dataskyddsombud och anmäla detta till DI vilket är vad DI:s granskning primärt fokuserat på. Syftet med detta dataskyddsombud är att personen som utses till detta ska ha ett övergripande ansvar vad gäller att säkerställa att organisationen efterlever bestämmelserna i såväl GDPR som i interna styrdokument avseende dataskyddsfrågor. Dataskyddsombudet ska även kunna bidra med råd och information om personuppgiftsfrågor internt på företaget, organisationen eller myndigheten.

I en kommentar till varför DI valt att lägga fokus på just dataskyddsombuden i denna första granskning säger DI:s generaldirektör Lena Lindgren Schelin följande:

”Det är en väldigt viktig roll för att öka medvetenheten och regelefterlevnaden av GDPR, vilket är skälet till att vi prioriterat detta som vår första GDPR-granskning”.

Slutsatserna som kan dras av denna första granskning är att myndigheter och privata aktörer efterlever de nya reglerna i ungefär samma omfattning. Inom den privata sektorn så har dock några branscher slarvat mer än andra och till dessa räknas bland annat teleoperatörer och fackförbund. Hälften av de 8 granskade teleoperatörerna har brustit i sin efterlevnad av de nya reglerna och detsamma gäller 12 av 51 fackförbund som granskats.

Av de totalt 400 olika verksamheter som granskningen omfattade så har brister i efterlevnad upptäckts hos 59 av dem och detta har resulterat i 57 fall av reprimander från DI.

På DI:s hemsida så har generaldirektören Lena Lindgren Schelin förklarat att DI i nuläget beslutat sig för att ”stanna vid att utfärda reprimander” med anledning av att så kort tid förflutit sedan GDPR trädde i kraft. Lena Lindgren Schelin betonar dock att om de upptäckta bristerna avseende dataskyddsombud inte åtgärdas så kan det framöver bli aktuellt med administrativa sanktionsavgifter.

Om ni har frågor om GDPR eller är i behov av juridisk rådgivning och/eller konkret juridisk hjälp med ett ärende som rör GDPR så är ni alltid välkomna att kontakta oss på 070-732 30 82.

Varumärket SWESPORTS har utan tvivel en hög märkeslikhet med SWESPORT, ett sedan tidigare registrerat varumärke. Den höga märkeslikheten till trots så kan dock inte någon förväxlingsrisk anses föreligga. Någon grund för hävning i enlighet med bestämmelsen om utökat skydd kan inte heller detta anses vara för handen då de tjänster som erbjuds av respektive varumärke skiljer sig såpass mycket åt avseende art och ändamål.

Ordvarumärket SWESPORT innehas av Svenskt Sportforum och registrerades år 1981. År 2014 samt 2015 så registrerade varumärkena SWESPORTS samt SWE SPORTS (inklusive figur) av Cosfor Sports AB. Svenskt Sportforum roades föga av detta varför de tog kontakt med PRV för att ansöka om en administrativ hävning av Cosfors två nyare varumärken. Det hela utmynnade i att domstol fick avgöra ärendet och väl där så biföll varken tingsrätt eller hovrätt käromålet.

Enligt Svenskt Sportforums mening så är Cosfors båda varumärken förväxlingsbara med Svenskt Sportforums varumärke avseende varumärkes grundläggande skydd. Svenskt Sportforum menar därutöver att Cosfors användning av sina två varumärken ger Cosfor en otillbörlig fördel och att användningen därför vållar skada för Svenskt Sportforums varumärkes särskiljningsförmåga men även dess anseende vilket inverkar på varumärkets utökade skydd.

Såväl tingsrätt som hovrätt menar däremot att Cosfors varumärken, av flera olika skäl, ej är förväxlingsbara med Svenskt Sportforums varumärke. Till att börja med så skiljer sig tjänsteklassificeringarna åt och de överlappar heller inte varandra. Omsättningskretsarna skiljer sig också åt då Cosfors varumärken enbart riktar sig emot slutkonsumenter medan Svenskt Sportforums varumärke används vid marknadsföring och fackmässor. Både Svenskt Sportforum och Cosfors verksamheter bedrivs förvisso inom sportbranschen med där upphör alltså likheterna.

Det har heller inte kunnat styrkas att Svenskt Sportforums varumärke har förvärvat en hög särskiljningsförmåga, menar hovrätten. Detta omöjliggör att hävning med anledning av förväxlingsrisk kan ske.

Eftersom Svenskt Sportforums varumärke enbart anses vara etablerat i deras specifika omsättningskrets som utgörs av leverantörer, tillverkare samt återförsäljare av sport- och fritidsartiklar samtidigt som Cosfors omsättningskrets enbart består av slutkonsumenter, så bedömer hovrätten att det även råder avsaknad av grund för hävning i enlighet med de i varumärkeslagen förekommande bestämmelserna som berör utökat skydd. Hovrätten har i samband med denna bedömning även tagit hänsyn till de skillnader avseende art och ändamål som finns mellan Svenskt Sportforums och Cosfors tjänster.

Slutligen så bedömer hovrätten att det heller inte är möjligt att dra slutsatsen att Cosfors i och med användningen av sitt varumärke drar någon fördel av Svenskt Sportforums varumärke. Cosfors varumärke kan heller inte anses medföra någon skada för Svenskt Sportforums varumärke vad gäller anseende eller särskiljningsförmåga.

Om ni har frågor om immaterialrätt eller är i behov av juridisk rådgivning och/eller konkret juridisk hjälp så är ni alltid välkomna att kontakta oss på 070-732 30 82.

Idag delar vi med oss av en mall för ett Aktieägaravtal. Denna och alla andra mallar finns tillgängliga för nedladdning samt går att se i sin helhet här.

Om ni har frågor om mallarna eller är i behov av juridisk rådgivning och/eller konkret juridisk hjälp så är ni alltid välkomna att kontakta oss på 070-732 30 82.

Idag delar vi med oss av en mall för en Stämning vid entreprenadstvist. Denna och alla andra mallar finns tillgängliga för nedladdning samt går att se i sin helhet här.

Om ni har frågor om mallarna eller är i behov av juridisk rådgivning och/eller konkret juridisk hjälp så är ni alltid välkomna att kontakta oss på 070-732 30 82.

Idag delar vi med oss av en mall för ett svaromål vid stämning för avtalsbrott. Denna och alla andra mallar finns tillgängliga för nedladdning samt går att se i sin helhet här.

Om ni har frågor om mallarna eller är i behov av juridisk rådgivning och/eller konkret juridisk hjälp så är ni alltid välkomna att kontakta oss på 070-732 30 82.

Att tänka på om man blir stämd för avtalsbrott som beställare av en tjänst

Följande artikel syftar till att ge en överblick av vad ni bör tänka på samt hur ni bör agera om ni blir stämda för avtalsbrott som beställare av en tjänst.

Det första ni bör göra är att noga granska avtalet som ni påstås ha brutit mot för att försäkra er om att ni faktiskt följt dess innehåll. Finns det inget fysiskt avtal er emellan utan enbart ett muntligt avtal så är det viktigt att tänka igenom vad ni kommit överens om och hur det kan styrkas.

Hur kan ni bedöma om det rör sig om ett avtalsbrott?

Frångås det som överenskommits i ett avtal så är det att betrakta som avtalsbrott. Detta gäller oavsett om avtalet ifråga är skriftligt eller muntligt. Granska därför avtalet noga för att försäkra er om ifall det följts eller ej.

Svaromål – bemöta stämningen

I svaromålet bemöter ni de påståenden och krav som motparten lagt fram i och med stämningsansökan. Ett svaromål behöver egentligen inte vare sig formuleras eller utformas på något visst sätt – huvudsaken är att det klart och tydligt framgår hur ni förhåller er till stämningen. Dock så har de flesta svaromål ett visst utseende och de kryddas gärna med fackspråk som domstolar och ombud använder av tradition och vana. Om en jurist som använder sig av detta fackspråk skulle upprätta ett svaromål i ett ärende som detta så skulle det kunna se ut som i mallen ni finner under länken nedan. För domstolens förståelse så är det bra att använda i mallen angivna nummer och rubriker. För att göra mallen mer begriplig så har vi lagt till kommentarer i rött.