Konkurrens
Konkurrens och sekretess är bland de populäraste punkterna att ha med.
Konkurrensklausuler handlar typiskt sett om att stoppa delägare från att, under sin tid som delägare, starta konkurrerande verksamheter. Konkurrensklausuler handlar också om att hindra delägare från att, efter sin tid som delägare, ta med sig kunder/anställda och starta egna konkurrerande verksamheter. Det som aktiebolagslagen skyddar mot är i princip endast att man inte som styrelseledamot får konkurrera mot bolaget. Aktiebolagslagen ger dock inget skydd mot konkurrens om delägare går ur styrelsen, varför en bestämmelse behövs i aktieägaravtalet.
Det finns generellt två viktiga saker att tänka på:
Det första är att se till att klausulen blir rimlig. Blir klausulen för långtgående så är risken stor att en domstol vid en framtida prövning ogiltigförklarar klausulen. Rimlighet handlar om att det skydd som delägare vill ha mot konkurrens ska skydda mot att företagets existens inte hotas om en delägare lämnar. Rimlighet handlar inte om att stoppa en delägares möjligheter när den sålt sina aktier att för all framtid kunna ta en anställning i annat bolag eller bli delägare i annat bolag även om det är inom samma bransch. Detta innebär att det är fullt möjligt att hindra en delägare, när den vill ur bolaget, från att ta med sig kunder och anställda om klausulen endast gäller under en begränsad tid. Det fungerar däremot inte om klausulen hindrar den anställde att under en längre tid söka nytt jobb eller söka nya kunder till sitt nystartade bolag utan att få ekonomisk kompensation för det.
Det andra som är viktigt att få med i en konkurrensklausul är att se till att brott mot konkurrensbestämmelsen kopplas till ett vite. Ett vite är ett slags förutbestämt minimiskadestånd som den som bryter mot bestämmelsen måste betala.
Sekretess
Sekretessklausulen handlar egentligen i grunden om samma sak. Det handlar om att delägare inte ska kunna hota bolagets existens genom att avslöja information och kunskap om bolaget. Det handlar inte om att hindra delägare att kunna använda sin kunskap i en ny anställning eller i ett nytt delägarskap. Grunden till en sekretessklausul brukar vara att delägare kommer överens om att inte för utomstående avslöja information och kunskap om bolaget, som inte redan är eller blir känd på annat. Det vill säga att det du visste innan hör inte dit. Typexempel på information som får skyddas genom en sekretessklausul är bolagets kunder med kontaktuppgifter, marknadsundersökningar, marknadsplanering, prissättningskalkyler och planer rörande reklamkampanjer. Andra exempel är information som rör konstruktions- och utvecklingsarbete, forskning, prov och liknande.
Det räcker dock inte med att komma överens om sekretess för att vara säker på att uppnå ett skydd utan viktigt är att kartlägga vad bolaget har för företagshemligheter och se till att åtgärder genomförs för att bevara informationen hemlig. Det kan handla om att spara just de uppgifterna med högre säkerhet än andra och se till att så få som möjligt på företaget har tillgång till dem. Det kan också handla om att på ett personalmöte gå igenom hur viktigt det är att vissa uppgifter inte sprids till utomstående. Det räcker oftast inte med att påstå att delägaren/arbetstagaren borde ha förstått att informationen var hemlig.