Anställda kan bli dömda att betala dryga skadestånd om de använder företagshemligheter tillhörande sin arbetsgivare i en annan verksamhet.
Domen AD 12/2017 är ett exempel på ovan. Här hade två tidigare anställda tillskansat sig företagshemligheter i form av kontaktuppgifter från sin tidigare arbetsgivare. De hade sedan använt dessa företagshemligheter i sitt egna nystartade företag som dessutom konkurrerade med deras tidigare arbetsgivare. De tidigare anställda dömdes därför av AD (Arbetsdomstolen) att betala totalt 4 miljoner kronor fördelat på ekonomiskt och allmänt skadestånd för deras användande av företagshemligheter.
Ett annat snarlikt exempel på anställda som tillskansat sig företagshemligheter från sin tidigare arbetsgivare återfinns i domen AD 80/1998. Tre tidigare anställda hade här lagt beslag på företagshemligheter i form av uppgifter ur kundregistret hos sin tidigare arbetsgivare. Även här hade de tre tidigare anställda använt nämnda företagshemligheter i sitt egna nystartade företag som även detta konkurrerade med den tidigare arbetsgivaren. Skadeståndet som AD utdömde i detta fall blev 1,5 miljoner kronor.
Det allmänna skadestånd som kan komma att utdömas vid överträdelser av lagen om företagshemligheter kan bli så ansenligt att det att lägga beslag på eller använda annans företagshemligheter alltid blir ekonomiskt ofördelaktigt.
Domen AD 49/2006 tar upp ett fall där en anställd, av sin arbetsgivare, ansågs ha avslöjat företagshemligheter. Någon ekonomisk skada hade dock inte uppstått för arbetsgivaren. Lagen om företagshemligheter innehåller dock bestämmelser som möjliggör ersättning för ideell skada. Detta för att det, som nämnt, alltid ska bli ekonomiskt ofördelaktigt att lägga beslag på eller avslöja företagshemligheter. Den anställda fick med anledning av detta betala 150 000 kronor i allmänt skadestånd trots att avslöjandet av företagshemligheter inte orsakat någon ekonomisk skada.