Oacceptabel omplacering – avsked eller uppsägning?
Beroende på hur en omplacering går till så kan den i praktiken betraktas som både ett avskedande och en uppsägning.
Ett exempel på ett fall där en omplacering i praktiken betraktades som ett avskedande återfinns i domen AD 133/1995. Domen avhandlar en omplacering av en sjuksköterska och det som Arbetsdomstolen här fann oacceptabelt var att den anställde i och med denna omplacering blev av med vissa arbetsuppgifter vilket sågs som en alltför väsentlig förändring.
Domen AD 114/1991 avhandlar ett fall där en ambulanssjukvårdare blev föremål för omplacering till vaktmästare. De skäl som angavs som grund till denna omplacering var att den anställde inte hade slutfört den utbildning som krävdes. Arbetsdomstolen menade att denna omplacering var att betrakta som en ej sakligt grundad uppsägning.
Acceptabel omplacering
Då en omplacering inte står i strid med anställningsavtalet så kan den normalt sett inte betraktas som vare sig ett avskedande eller en uppsägning.
Domen AD 63/2008 avhandlar en omplacering av en anställd från en tjänst som dataingenjör till en vaktmästartjänst. Arbetsdomstolen fann detta acceptabelt då den anställde i praktiken inför denna omplacering arbetat som systemadministratör, en tjänst med en lönenivå jämförbar med vaktmästartjänstens. Arbetsdomstolen menade även att den anställdes anställnings- och arbetsförhållanden i övrigt förblev oförändrade och att effekten av denna omplacering därför sammantaget inte ansågs så omfattande att en rättslig prövning ansågs motiverad.
Även domen AD 20/2003 avhandlade en omplacering av en anställd till en vaktmästartjänst, närmare bestämt skolvaktmästare. Den anställde här var anställd som skolbusschaufför men blev föremål för omplacering efter en olycka. Lönen förblev oförändrad i och med nämnd omplacering och skolvaktmästarrollen var något som kommunens skolbusschaufförer ägnade sig åt då bussen inte kördes såsom vid oväder eller lov. Men anledning av bland annat detta så ansågs denna omplacering vara acceptabel.
Temporär omplacering
Då en omplacering sker temporärt så är den i regel inte att likställa med vare sig ett avskedande eller en uppsägning. En temporär omplacering är exempelvis inte ovanlig då en anställd åter börjar arbeta efter en utdragen sjukfrånvaro.
Domen AD 50/1995 avhandlar en sådan omplacering där en person anställd som säljare anvisades till lagerarbete då han återkom efter en utdragen sjukfrånvaro. Arbetsdomstolen konstaterade här att det inte fanns någon ledig tjänst som säljare då den anställde återgick i arbete men att arbetsgivarens intention var att den anställde åter, trots nämnd omplacering, skulle jobba som säljare då möjlighet till detta åter fanns. Mot bakgrund av detta så sågs denna omplacering som skälig och ej att jämställa med uppsägning eller avsked, vilket den anställde ville göra gällande.
I fall där en anställd accepterar en omplacering som inte är temporär så kan den anställde inte senare med framgång göra gällande att denna omplacering var att betrakta som ett avskedande eller en uppsägning. Den anställde kan heller inte i ett sådant scenario begära att få återgå till sitt ursprungliga arbete.
Omplacering till annan geografisk plats
Då en arbetsgivare genomför en omplacering av en anställd till en annan geografisk plats så kan detta, som i fallet med domen AD 24/1994, anses vara oförenligt med den anställdes anställningsavtal. Nämnd dom rörde en omplacering av en tandläkare från Uddevalla till Stenungsund. Arbetsdomstolen menade att formuleringarna i anställningsavtalet skulle tolkas som att tandläkaren var fast placerad i Uddevalla och att en omplacering till Stenungsund mot bakgrund av detta inte var genomförbar om han motsatte sig denna.
En anställd kan dock även, som i fallet med domen AD 133/1995, bedömas vara skyldig att acceptera en omplacering till en annan geografisk plats. Domen rörde en omplacering av en sjuksköterska från vårdcentralen i Burträsk till Skellefteå lasarett då hennes arbetsuppgifter i Burträsk försvann. Arbetsdomstolen menade i detta fall att sjuksköterskan var tvungen att gå med på nämnd omplacering mot bakgrund av att båda arbetsplatser låg inom samma sjukvårdsdistrikt.
Kollektivavtalsreglerad omplacering inom kommun och landsting
För anställda inom kommuner och landsting så finns det regler i kollektivavtal kring huruvida den anställde är tvungen att acceptera en omplacering eller ej. Om en anställd ska vara tvungen att acceptera en omplacering av beständig karaktär så måste det föreligga så kallade vägande skäl. Sådan omplacering som här avses innefattar beständiga förändringar av den anställdes arbetsuppgifter, plats i organisationen samt plats rent geografisk.
Domen AD 40/2008 visar på ett fall där Arbetsdomstolen ansåg att det förelegat vägande skäl för omplacering av en anställd. Den anställde ifråga var förste rektor på en gymnasieskola i Halmstads kommun och blev föremål för omplacering till rektor på en annan gymnasieskola i samma kommun. Kommunens motivering till nämnd omplacering var att det förekommit brister i arbetsklimatet på gymnasieskolan där den anställde varit förste rektor samt att det genomfördes en genomgripande organisatorisk förändring avseende rektorernas placering. Lön och arbetstid förblev oförändrade i och med denna omplacering och Arbetsdomstolen betraktade även övriga omständigheter kring denna omplacering som godtagbara.
Domen AD 72/2006 visar på att även omständigheter som har att göra med den anställdes person kan anses utgöra vägande skäl vid en omplacering. I fallet med denna omplacering så rörde det sig om samarbetssvårigheter som bestod i att den anställde brast i sitt bemötande av kollegor och arbetsledare.
Domen AD 104/2006 tar upp ett annat fall där omständigheter som hade att göra med den anställdes person låg till grund för en omplacering. Vid denna omplacering ansågs dessa omständigheter däremot inte utgöra vägande skäl. Den anställde som här blev föremål för omplacering jobbade som elevassistent och lärare på Knutby skola. Hon var medlem i Filadelfiaförsamlingen i Knutby och var syster till offret i det mycket uppmärksammade mordfallet i nämnd församling. Arbetsdomstolen menade att denna omplacering skedde med anledning av hennes medlemskap i församlingen samt med anledning av att skolan haft farhågor om att elevantalet riskerade att minska om hon jobbade kvar.